Kenneths Reflektioner

Hej alla läsare!

Jag har skapat, producerat och släppt musik sedan 2019 och när jag lyssnar på mina tidigare alster så känner jag bara att jag önskar att jag hade den kunskapen jag har idag när det gäller att arrangera musik.

Idag kan jag spela in på ett bättre sätt, jag kan tracka mina instrument på ett sätt jag inte tänkte förr.

Mina färdigheter inom mixing och mastering idag är ju faktiskt ljusår bättre idag.

Problemet som tärt på mig är att låtarna jag gjorde då är riktigt bra, men de behöver en touch av en mer erfaren producent. 

Jag pratar då om mig själv såklart, jag har gått omkring och funderat på vad jag ska göra. Ska jag bara koncentrera mig på nya låtar och de samarbeten jag har idag med andra musiker.

Eller ska jag förfina det jag kallar min egen musikskatt.

Jag har idag 102 låtar registrerade i STIM. Av dessa 102 låtar är det bara 4 st jag vill skrota, och det utan dåligt samvete eller ånger.

 

Så vad har jag bestämt mig för att göra med resterande 98 låtar?

Jo, jag kommer att dra tillbaka gamla releaser från min aggregator Distrokid, jag kommer att förbättra låtarna en efter en och göra en så kallad re:release. Det kommer att ta tid och det kommer att kosta blod. svett och tårar. Men jag har beslutsamt och genomtänkt bestämt mig för att göra detta nu. Jag vill tro att belöningen blir att veta att min musik är den bästa jag har kunnat skapa. Jag tror också att mina lyssnare kommer att uppskatta det, eller rättare sagt jag vet det.

Jag har redan gjort det med en av mina egna favoriter. Det är låten "It´s my nightmare" jag pratar om. Den handlar om mina nätter 2018 då jag "gick in i väggen".

Du kan lyssna på den här länk spotify och du kan se videon till den här länk youtube.

På fredag är jag tillbaka som vanligt med Elisamatildas "Fem en fredag". Ha en bra dag.