Kenneths Reflektioner

Onsdag kväll och det är ett mystiskt väder ute. Dimmigt men varmt och med regn i luften. Då passar jag på att blogga. 

Nästa måndag så börjar jag att jobba igen. I normala fall brukar jag ha jobbångest nu, nästan så att semesterveckan går till spillo. Men inte i år. Varför det? Jo, jag har tränat på att hålla mig positiv och jag började med att se tillbaka på semestern med ett nöjt leende. Semestern blev som jag ville att den skulle vara. Jag har hunnit med massor med i mina ögon viktiga saker. Jag har kunnat vila och reflektera. 

Jag ser fram emot att börja jobba, fast jag vet att måndagen börjar med mycket att göra. De "andra" har ju jobbat en vecka redan. Men jag tänker göra det viktigaste och sedan sakta men säkert komma upp i normaltempo.

Ska bli kul att träffa mina arbetskamrater och min chef, för med handen på hjärtat så har jag inte träffat många människor under semestern som den ensamvarg jag är och vill vara.

Så jobbångesten har inte fått grepp om mig....

Fast vi nu går in i höst och tillhörande mörker, men det har sin tjusning det med.