Kenneths Reflektioner

Så då var det dags igen för en blogg, det regnar ute och är mörkt. 

Idag tänkte jag blogga om en sak som kom upp på jobbet här en dag, vi diskuterade kort om hur mycket som har förändrats på jobbet.

När jag den 22 april 1987 började att jobba på företaget så hade jag precis avslutat värnplikten.

Jag skulle sedan följa med en kompis till stan men vi körde förbi ett ställe där min vän skulle söka sommarjobb. Jag följde med in på kontoret och väntade utanför medan de gjorde färdigt ansökan. När han var färdig så skulle vi precis gå när rekryteraren ropade till mig. "Du där, behöver du ett jobb"? Jag svarade nej för jag såg fram emot lite ledighet.

Nåväl jag gick med på ett vikariat på 8 veckor. Det är nu nästan 36 år sedan. Jag började som operatör på den skärande bearbetningen. Jag var där 13 år och de sista 3 åren är jag inte nöjd med, jag var så less men samtidigt apatisk. Jag gick på halvfart och såg inget slut. En dag sökte jag till måleriet och fick en nytändning. Jag jobbade med att lasta på och av lastbärare som går via en kedja genom de olika målningsdelarna. Jag började sedan också som pulveroperatör och truckförare. Jag blev sedan så kallad driftledare, typ lagkapten för skiftet. Efter några månaders ryggont så fick jag jobba som verkstadstekniker, det var riktigt roligt och jag lärde mig massor. Bland annat lärde jag mig själv att hantera cad-program. Jag fick sedan en tjänst som produktionsledare för pressavdelningen. Nu började mitt liv som chef. Det var kul men så här i efterhand var det övermäktigt. Jag var ansvarig för 55 personer. Jag var där 3 år och sedan arbetade jag som sps-koordinator (Scanias produktionssytem). det var kul och nu fick jag bland annat träna och utbilda medarbetare. En period var jag ansvarig för verksamhetssystemet och vår intern revision. Sedan fick jag åka till Nederländerna och jobba där ett par månader med kvalitet. Tiden i Zwolle är fortfarande min favoritperiod i arbetslivet. När jag kom tillbaka började jag en tjänst som produktionledare på min gamla avdelning måleriet. Efter 2 år blev jag driftchef för bearbetningen, (ännu en avdelning jag tidigare har jobbat på). Sedan blev jag verkstadschef på logistikserviceavdelningen. Sedan kom mörkret. Jag gick in i väggen och var sjukskriven cirka ett halvår, en ruskigt jobbig period. Men jag fick enormt stöd från företaget och kunde sedan börja arbeta på sps-office igen som koordinator, ett jobb  jag tidigare hade haft men nu var det mer etablerat och myllrade av roliga uppdrag. Idag jobbar jag på personalavdelningen som arbetsmiljökoordinator och det bytet gjorde mig gott.